Ödlemänniskor, agenter - och du och jag.
Vad händer när människor tappar tron på AI? Varför ökar ångesten? Och vad kan du och jag göra åt det?
5 oktober 20267 min läsning

Fyra miljarder människor hade AI-ångest år 2025. Eller ja, Stanford menar i alla fall på att 52% av världens befolkning var nervösa över AI-vågen, medan 53 % kände sig "mer eller mindre uppspelta". Med andra ord är hälften av världen orolig, hälften upprymd, och sen finns det ett bra gäng som är både och (något som lät lite paradoxalt tills jag insåg att nervös upprymdhet är något jag, som övertänkande optimist, känt typ hela mitt liv).
Och medan detta skulle kunna säga något om vilka av förändringens fyra rum världen befinner sig i - hälften i förvirring, den andra hälften i inspiration – och det skulle kunna vara så att det bara tar lite längre tid för hälften av världen att se det artificiella ljuset, så är det inte fullt så enkelt.
Inte alls, faktiskt. För egentligen är alla, såväl AI - användare som AI-vägrare, ganska förvirrade just nu. Och det är det som är det stora problemet vi behöver lösa, om AI ska få verkligt fotfäste i framtiden och driva det där värdet som skaparna har rest en sjuk mängd kapital på att lova.
Vi är alla skeptiker nu
Fundera på vad du faktiskt vet om AI just nu, och du kommer antagligen inse att du inte vet jättemycket. Ingen verkar ens veta om det värsta som kan hända är att alla torskar sina jobb, eller om AI-skaparna spelar höga spel med våra liv som insats. Ingen vet om den senaste tidens alarmistiska uttalanden kommer av verkliga anledningar, om vi måste "bromsa AI" för att undvika verkliga bekymmer, eller om det helt enkelt är en bluff för att sälja tokens, hämma konkurrens, och för att inte behöva erkänna att AI inte kommer vara sådär bra som de lovade, en gång, när de reste allt det där kapitalet...
Teorier och tankar finns det dock gott om. Och de delas och diskuteras med en sådan där övertygad entusiasm som kommer av att ha social media som scen.
Vissa menar på att AI måste regleras statligt för att undvika otyglade agenter som har för sig en massa hyss. Andra menar på att reglering riskerar att få utvecklingen att stanna. Någon tror att alla förespråkare för reglering egentligen bara är påverkade av kinesisk propaganda. En annan skyller på ryssen. Och den tredje? ja, hen kommer antagligen snart börja skylla på typ ödlemänniskor.
Ångesten tilltar när tilltron försvinner
Vi människor var aldrig riktigt ämnade för en sån värld som den vi lever i nu. Vi kan inte riktigt hantera den mängden information, och inte heller är vi gjorda för att behöva kritiskt granska allt vi ser. Vi är ju trots allt "bara människor", och lär oss vad som är sant med hjälp av våra sinnen.
När jag gör X händer Y. Gör jag istället Z händer något annat.
Vi är, med andra ord, endast gjorda för att leva i en värld där det finns en sanning som är enkel att urskilja och där vi kan lita på empiriska bevis. Om jag hör min brors röst? Ja då vet jag att det är han. Och om jag tänder lampan? Då försvinner mörkret.
Men vi lever inte i en sådan värld längre: istället interagerar vi med en värld full av motsägelsefulla teorier, nyheter och tankar. Våra AI-kompanjoner ger olika svar på samma fråga och våra flöden är helfulla av halvsanningar. Vi vet inte längre vad som stämmer, så vi slutar lita på det vi ser och hör.
Vårt standardläge blir skepticism istället för tilltro. Vi börjar tvivla på kollegor, bilder och, ja, det mesta annat också. Och vips har vi tappat tron på världen och känner en gnagande oro som, med tid, utvecklas till en ångest som bara kommer att öka.
Gallup menar på att det redan går åt det hållet. Människor är redan oroliga – kanske inte du, kanske inte de du pratar med, men många - och om vi inte lyssnar, och agerar, så kommer oron spridas. Och det är inte särskilt bra. Inte för samhället eller för oss människor som lever i det.
Men det är också ett problem när vi ska få de AI-lösningarna vi bygger, eller köper, att ta fäste i organisationen och faktiskt leverera värde, eller när vi ska utveckla AI-produkter som vi faktiskt vill att människor ska köpa och använda. Speciellt om produkten har en tendens att hallucinera, eller inte levererar konsekventa svar.
För om människor redan är oroliga över AI, hur kommer de då agera när det blir ett givet faktum att AIn de använder inte alls gör det den ska, eller "bara följer instruktioner då och då"?
AI-användningen kommer dala. Det är ganska givet. För om vi inte kan lita på en produkt så kommer vi snart börja leta efter en annan. Vilket i sin tur innebär att AI-adoption, och till och med teknikens långvariga relevans, kanske har mer göra med tilltro än något annat. Och för att skapa den tilltron behöver vi bevisa att man faktiskt kan lita på både tekniken och på de som utvecklar den. Vilket kommer kräva reglering på makronivå. Men det behövs också att vi som värld tar ett par steg tillbaka.
Sam kommer inte lösa det här. Men du kan.
AI-reglering är nödvändigt, utan tvekan. Men AI-reglering i sig självt kommer inte räcka. Människor har redan tappat tron på att staten kan lösa det (exempelvis tror bara 46 % av svenskarna idag att staten kan hantera ett sånt uppdrag), vilket antagligen har att göra med samma internet-drivna skepticism som gav populistgängen runt om i världen mer makt. Vilket resulterat i att vi är där vi är idag: i ett läge där det inte räcker om Sam och Dario sätter in guardrails, eller om staten gör sitt. Människor kommer fortfarande inte lita på det.
Konspirationsteorierna är för många, och kaninhålen på social media för djupa.
Så vi människor, och företag, behöver göra vår del för att skapa den där tilliten. Det är ju ändå så världen förändras. Inte genom att någon faktiskt förändrar världen direkt, utan genom att vi förändrar os själva, våra beteenden, och därmed indirekt för med oss en förändring.
Med andra ord är det upp till oss. Dig och mig. Och här är ett gäng saker vi kan göra för att dels visa att vi lyssnar, och hör, oron, och för att skapa tillit till oss, våra produkter, och den teknologin vi använder:
1. Prata om det
Nätverk som det här, där denna artikel är publicerad, är faktiskt väldigt viktiga. Öppna dialoger behövs, och människor behöver få ett forum där de kan samlas och diskutera AI; en plats där de kan få frågor besvarade, och där de kan uttrycka vad de tror och känner, vad de ser för möjligheter och vad de är rädda för.
2. Sätt etiska AI regler för ditt företag
Detta är viktigt för båda dina egna anställda och dina kunder. De behöver veta, och förstå, hur du jobbar med AI, vad som är viktigt och vilka regler du har. Så att de kan börja känna sig trygga i det du gör, säger, och skapar.
3. Välj verktyg med omsorg…
Att välja AI verktyg från företag som tror på regler, som har satta guardrails i sina produkter, åstadkommer 2 saker. Dels (1) kommunicerar du till dina anställda och kunder att du tar det här på allvar, att du vill att de ska kunna lita på dig, och att du förstår att en hallucinerande AI eller otyglad agent är livsfarlig, och dels (2) skickar du en signal till AI bolagen själva. För precis som att konsumenter kan få modebolag att sluta använda päls, så kan konsumenter i förlängningen kanske förmå AI-bolag att sluta upp med allt nonsens och bli ärliga.
4....och utveckla dem med mer omsorg
Utvecklar du egna AI-verktyg? Tänk då på hur du säkerställer att dina kunder ska kunna lita på din produkt. Vilket handlar lika mycket om att sätta guardrails i systemet som att vara transparent i din kommunikation.
Du kan. Vi kan.
Jag vet. Vi kan inte i en handvändning lösa åratal av skepticism, inklusive den skenande skepticismen som kom med social media, konspirationsteorier och populister. Vi kan inte tvinga fram reglering av AI produkter, eller tvinga fram ett ärligt svar från Dario och Sam och gänget. Vi kan ju inte ens få människor att sluta tro på ödlemänniskor.
MEN. Vi kan få dem att tro mer på oss. Som människor, bolag och AI-användare. Vi kan skapa mer tilltro till oss, och därmed skapa mer tilltro till världen. Och för att kunna göra det behöver vi kanske vara lite nervöst upprymda.
Oroliga nog att göra något åt situationen, och uppspelta nog att vilja göra det.
Om skribenten

Rasmus Hammarberg
Journalist och innehållsstrateg
Rasmus är journalist och innehållsstrateg med erfarenhet av redaktionellt arbete, trendanalys och kommunikation om arbetsliv, HR och förändring.

